japp nu gick det!
060318
Herre min gee nu håller jag på att bli förkyld på riktigt! Det känns som om mitt huvud är sprängfullt med snor och allt trycker på tänder och bihålor. Dessutom har jag en raspig och hes hals. Stackars mig! Det är så synd!
Lite får jag skylla mig själv för igår firade vi St Patricks day med bravur. Det började med att jag träffade Matt uppe på Hill Park restaurangen vid elva tiden. Så vi hann med en öl innan lunchen. Han hade med grön karamellfärg så att ölen skulle bli riktigt grön och fin, till ära för irländarna. Det var roligt och väldigt flamsig! Sedan fick vi lite lunch och ett par öl till. Vid ett skulle Matt ha lektion, då kom Seleman, en tanzanier, och avlöste fast vi tog pause i drickandet och spelade Yatzi i stället. Lina vann och jag kom tvåa. Efter den omgången gick jag hem och sov en stund för att orka med resten av dagen. När jag sov som bäst hade tydligen min goda mor ringt och tyckte det var märkligt att jag sov mitt på dagen, men man blir ju så trött! Ja sedan vaknade jag till och var inte det minsta sugen på att festa vidare. Så då började konsten att backa ur, jag skickade sms hit och dit till personer jag hade bestämt med. Men sedan fick jag ett trotsigt samtal från Tony, i vars hus vi skulle ha festen, summa summarum jag blev övertalad. Det var inte så svårt, efter en dusch mådde jag fin fint igen och såg fram emot lite mer galenskap. Det blev mer galenskap… Först när vi skulle åka hade jag och Lina tänkt ta en taxi bort men ha ville inte köra oss så vi tog en daladala och tänkte ta en taxi från Mwenge där vi hoppar av daladalan. Mest för att vi inte kan vägen och inte vill gå själva i mörkret. Men där träffade vi på Seleman så vi gick med honom. Han är så snäll och söt! Tydligen så har han ett projekt på gång, att starta en restaurang som ska vara ett diskussions forum för olika frågor. Han har tänkt bjuda in föreläsare och ha live band och allt möjligt. Det låter verkligen jätte trevligt. Så han och hans vänner håller på att samla in pengar för att kunna köpa en lokal.
PAUS för snytning, fy vad det e synd! Aaah
I vilket fall, vi satt ute på deras veranda hela kvällen och drack grön öl och snackade skit och flamsade mest. Det var kul får jag säga! Lina åkte hem innan mig, hennes kompis Owino kom och hämtade henne. Men jag hade så roligt så jag tänkte sova över, men så blev det inte för Johanna, jag och Seleman tog en sen daladala till Mwenge och sedan en tucktuck till universitetet. Det var fint det!
När jag kom hem satt Lina och Owino här på rummet och snackade, det var oskyldigt säger hon… haha nej de är bara vänner! J jag vill ha lite närhet aaaaaah jag dör, fy vad längesedan.
Idag skulle vi åka och bada på ett hotell som heter the golden tulip, de har pool. Men när vi satte oss i daladalan som skulle ta oss dit började det att ösregna så klart. Så jag och Lina hoppade ur och i stället gick vi och käkade lunch på vår kära indiska restaurang Alcov, i stan. Det var gott som vanligt jag åt någon kyckling i jordnötssås helst av allt hade jag velat ha Annicas jordnötssås men detta dög det med. Sedan hade vi ris med grönsaker och kashmirbröd till. Det var fint det men jag kunde inte äta så mycket. Det är rätt bra, den här veckan har vi börjat göra så att vi käkar mycket till lunch och så hoppar vi över middagen och bara tar en knäckemacka om man blir hungrig. Det var ett evigt ätande förut, men jag tror att vi behövde det för vi var jätte hungriga vid varje måltid. Man kanske förbränner mer när det är vamt… eller jag vet inte. Dessutom är jag sjuk… J
Sedan jag kom hem från stan har jag inte gjort många knop, jag somnade på daladalan hem och sedan dess har jag sovit i princip. Lina är i väg och kollar på något evenemang Miss university… hade säkert varit kul att se men jag orkar fan inte, jag stannar hemma med mina bakterier. Jag håller på att lägga över David Grey på datorn så honom ska jag lyssna på och kanske ta en macka…och sedan får jag nog vila en stund.
Queen-Lisa
060319
Herre min gee nu håller jag på att bli förkyld på riktigt! Det känns som om mitt huvud är sprängfullt med snor och allt trycker på tänder och bihålor. Dessutom har jag en raspig och hes hals. Stackars mig! Det är så synd!
Lite får jag skylla mig själv för igår firade vi St Patricks day med bravur. Det började med att jag träffade Matt uppe på Hill Park restaurangen vid elva tiden. Så vi hann med en öl innan lunchen. Han hade med grön karamellfärg så att ölen skulle bli riktigt grön och fin, till ära för irländarna. Det var roligt och väldigt flamsig! Sedan fick vi lite lunch och ett par öl till. Vid ett skulle Matt ha lektion, då kom Seleman, en tanzanier, och avlöste fast vi tog pause i drickandet och spelade Yatzi i stället. Lina vann och jag kom tvåa. Efter den omgången gick jag hem och sov en stund för att orka med resten av dagen. När jag sov som bäst hade tydligen min goda mor ringt och tyckte det var märkligt att jag sov mitt på dagen, men man blir ju så trött! Ja sedan vaknade jag till och var inte det minsta sugen på att festa vidare. Så då började konsten att backa ur, jag skickade sms hit och dit till personer jag hade bestämt med. Men sedan fick jag ett trotsigt samtal från Tony, i vars hus vi skulle ha festen, summa summarum jag blev övertalad. Det var inte så svårt, efter en dusch mådde jag fin fint igen och såg fram emot lite mer galenskap. Det blev mer galenskap… Först när vi skulle åka hade jag och Lina tänkt ta en taxi bort men ha ville inte köra oss så vi tog en daladala och tänkte ta en taxi från Mwenge där vi hoppar av daladalan. Mest för att vi inte kan vägen och inte vill gå själva i mörkret. Men där träffade vi på Seleman så vi gick med honom. Han är så snäll och söt! Tydligen så har han ett projekt på gång, att starta en restaurang som ska vara ett diskussions forum för olika frågor. Han har tänkt bjuda in föreläsare och ha live band och allt möjligt. Det låter verkligen jätte trevligt. Så han och hans vänner håller på att samla in pengar för att kunna köpa en lokal.
PAUS för snytning, fy vad det e synd! Aaah
I vilket fall, vi satt ute på deras veranda hela kvällen och drack grön öl och snackade skit och flamsade mest. Det var kul får jag säga! Lina åkte hem innan mig, hennes kompis Owino kom och hämtade henne. Men jag hade så roligt så jag tänkte sova över, men så blev det inte för Johanna, jag och Seleman tog en sen daladala till Mwenge och sedan en tucktuck till universitetet. Det var fint det!
När jag kom hem satt Lina och Owino här på rummet och snackade, det var oskyldigt säger hon… haha nej de är bara vänner! J jag vill ha lite närhet aaaaaah jag dör, fy vad längesedan.
Idag skulle vi åka och bada på ett hotell som heter the golden tulip, de har pool. Men när vi satte oss i daladalan som skulle ta oss dit började det att ösregna så klart. Så jag och Lina hoppade ur och i stället gick vi och käkade lunch på vår kära indiska restaurang Alcov, i stan. Det var gott som vanligt jag åt någon kyckling i jordnötssås helst av allt hade jag velat ha Annicas jordnötssås men detta dög det med. Sedan hade vi ris med grönsaker och kashmirbröd till. Det var fint det men jag kunde inte äta så mycket. Det är rätt bra, den här veckan har vi börjat göra så att vi käkar mycket till lunch och så hoppar vi över middagen och bara tar en knäckemacka om man blir hungrig. Det var ett evigt ätande förut, men jag tror att vi behövde det för vi var jätte hungriga vid varje måltid. Man kanske förbränner mer när det är vamt… eller jag vet inte. Dessutom är jag sjuk… J
Sedan jag kom hem från stan har jag inte gjort många knop, jag somnade på daladalan hem och sedan dess har jag sovit i princip. Lina är i väg och kollar på något evenemang Miss university… hade säkert varit kul att se men jag orkar fan inte, jag stannar hemma med mina bakterier. Jag håller på att lägga över David Grey på datorn så honom ska jag lyssna på och kanske ta en macka…och sedan får jag nog vila en stund.
Queen-Lisa
060319
Nibusu duma!
Idag ser jag ut som en urblekt monchichi, mitt hår börjar bli för långt och så blont sen! Aah jag måste åka till Mayfair placa och klippa mig, jag har hört att det jobbar två bögar där, som är tillsammans dessutom! Då kan jag göra två flugor på smällen samtidigt, lite research och lite klippning. Det blir fint det!
Så är det kväll igen, tiden bara flyger fram här i Afrika!
Jag började morgonen något knackigt, kände mig rysligt liten och orkeslös. Jag trotsade detta med att gå och handla elva liter vatten och ett gäng bananer och givetvis avokado och mango kunde jag heller inte låta bli. Allt som allt gick det på 5000 shilling och ja just det en cocacola också! 30 spänn lite drygt. Den ena fem liters dunken tog jag hälften av till att duscha med, man vill ju vara fräääsch! Crääm fräääch, då rå!
Efter duschen gick jag och Lina och käkade lunch på restaurangen Hill Park, det var ganska gott samma tomatsås som alltid och samma sega köttbitar, typ get! Jag skojar inte! Det är get! Nej men såsen är faktiskt god dom tusan, jag fick den i kväll till min fisk också! J det går till allt… med sedan efter lunchen kände jag mig lite bättre. Vi gick förbi Daruso, en annan restaurang, där det finns en liten affär, och handlade toa papper. Jag har snötit upp de åtta rullarna som vi handla här om dagen.
När vi kom hem så såg vi att afrikanerna tvättade nere på gården så vi skyndande oss ner och fyllde våra spannar och tvättade vi med, gött e det! Men vad jobbigt det är och tids krävande. Vi gnuggade och sköljde om vart annat, pust och stöön! När vi var färdiga hängde vi upp allt på balkongen. Precis när vi var färdiga och hade druckit en kopp kaffe (iskaffe kan man göra på kallt vatten med vanligt näskaffe, jag trodde inte att kaffet löste upp sig men det går fin fint suketten löser också upp sig! Bra va?) då ringde pappa och jag blev så glaaad, jag har lagt in en bild på min mobil så när ”RigFar” ringer så kommer bilden på honom upp! Och då blir jag så glad så glad. Jag fick prata med RigMor också, de verkade må bra och hade tagit en söndags promenad i snön… det är så svårt att tänka sig snö när det är 37 grader varmt jämt. Ja det var skönt att prata med dem och höra deras röster. Sedan när jag var på väg ner till Udasa för att äta middag så fick jag sms av min goda faster, fan va kul! Jag älskar mobiltelefoner det är en vansinnigt bra uppfinning! Nästan bättre än ”kepsen björnlock” men bara nästan J
Jag har gjort en god insats idag kan jag tala om. Vi har ju inte haft vatten på ett tag nu och toaletterna är inte särskilt trevliga koleran är nog inte långt borta känns det som. Så vad gjorde fröken (bibi) Fränding om inte kila ned för alla trapporna och med sig hade hon den stora spannen som tar 20 liter, fyllde den och släpade in i hissen och for upp till femte våningen och bar upp de 20 litrarna för den sista trappan (hissen går inte riktigt ända upp… J haha på riktigt) för att sedan hälla ner allt i den ena kolera toan. Sedan sprang ja gned igen och gjorde om proceduren men hällde ner allt vatten i den andra kolera toaletten. Va inte det bra så säg, dessutom e jag sjuk! Det hade varit trevligt om någon annan kom på den idén någon gång ibland på det här vånings planet… ÄCKLIGT ÄR DET!! eeeuuuhhhh!
Åh jag har fått läst lite idag också, kan ni tro?! Det var i morse på balkongen, gårdagens tidning och ett kapitel ur en bok som jag har tagit med mig hemifrån som heter Folkrätt. Det var ju duktigt får jag säga, eller hur?
Ja jag läser en hel del faktiskt, jag har ju ingen tv att försvinna in i så jag läser på kvällarna när Lina är ute och springer… J haha vad fånigt det lät! Jag brukar vara hemma efter middagen vid halv nio, nio, något sånt. Då brukar jag skriva lite dagbok, ca en sida på datorn single spaced och när jag har gjort det läser jag tills jag blir trött. I går läste jag i folkrättsboken men idag blir det nog något som vi har kopierat av Dr Kamenga, offentliga tal och utsagor från Nyerere regimen i Tanzania på 60-talet när Tanzania blev självständigt. Det är väldigt intressant att se hur debatten gick/lät i Afrika på den tiden. Jo då, så, så är det serrö! Jag orkar inte umgås med folk på kvällarna man gör det hela tiden så jag laddar om batterierna och är för mig själv. Det är skit skönt! Dessutom basjar jag fortfarande grönt sedan i fredags, St Patricks gröna dag. Då blev det en ordentlig urladdning av batterierna, det var roligt!
Den kommande veckan ska jag och Lina åka till Arusha och besöka Rwanda tribunalen som ligger där. Vi ska möta upp Karin och Frida där också. Vi har inga föreläsningar i veckan som kommer för vi var före i schemat med Dr Kamenga och i den andra klassen så börjar modulen med mänskliga rättigheter, och det kan vi ju nu så vi hoppar över den denhär veckan. Inte i morgon för då är vi ju här fortfarande men de andra när vi är borta. Man får passa på och resa när man är här. Jag ska skicka mail till Chris också en kille som har arbetat på svenska ambassaden i Rwanda, han ska komma tillbaka till Rwanda nu i mars och han har sagt att vi kan bo hos honom när vi åker dit. Det verkar vara ganska många som vill hänga på dit så det ser jag verkligen fram emot. Jag har dessutom hört att FN flyger dit med nästan tomma plan från Arusha varje dag så man skulle nog kunna följa med dem om man har en bra anledning och det har ju vi! Men det blir en annan gång, nästa tripp till Arosha får det bli.
Nej om man skulle ta och inställa sig i horisontalläge. Ja det får bli så, en snytning och sedan bingen, ååh va skönt!
Queen-Lisa önskar god natt eller usiku mwema, som vi säger här nere!
060321
Här sitter jag och lyssnar på David Grå, som vanligt på kvällsakvisten! Han e fin han!
Lina är ute och ränner i vanlig ordning, och jag orkar inte umgås.
Igår hade vi vår första lektion i modulen mänskliga rättigheter på kursen public international law. Min första tanke var att hon såg ut som en grävling! Och samtidigt som jag tänker det säger jag det engelska ordet rätt ut i klassen och ganska högt; badger! Aaah men nu när jag tänker efter var hon nog mer lik en mullvad; mole! J ja man är begåvad med en rejäl stämma, det vill jag lova. Hon hade en sjal om hela sig och jätte stora glasögon, kan likna en uggla också… vad är det hon heter i ”Fablernas värld”…vad gjorde vi mer igår… jo vi skulle åka och bada nej det var i lördags… men herre gud vad gjorde vi igår?? Nej jag kommer verkligen inte ihåg.. jo nu kommer jag ihåg vi handlade! Åååh herre jävlar vad jag handlade! Vi åkte till shoppers plaza och handlade knäckebröd! Det e gott det! soppor och nudlar och allt möjligt som man kan tillaga med en vattenkokare.
Idag har vi inte haft några föreläsningar så jag och Lina har varit på Ubungu och köpt buss biljett till Arusha, den går klockan nio i morgon bitti och är framme vid 18.00, det ska bli skoj! Sedan tog vi daladalan till mwenge och bytte för att åka till en indisk restaurang och käka lunch, det var gott räkor i kokosnötsås, men herre gud va mycket kardemumma det var i, helt vansinnigt! Efter lunchen promenerade vi till millennium towers för att besöka internet kafet där. När jag satte mig ned och skulle öppna upp disketten som jag hade med mig (jag skriver ju på min laptop på rummet och tar med mig disketten och laddar upp på bloggen) så gick det givetvis inte. Och jag hade skrivit värsta långa brevet till Maria kvällen innan som jag skulle skicka. De sa att min diskett var sönder men den fungerar ju här. Nu när jag kollade om den fungerade så passade jag på och kolla i fall min andra diskett som jag trodde hade gått sönder funka och ja båda fungerar hur bra som hälst! Jag blir tokig! Jag har en teori om att disketterna kanske blir fuktiga och att de inte funkar på grund av det, Lina trodde inte på den teorin. Men jag känner själv att det är en teori som tillfredställer mig, så jag ska vid hålla den.
Idag när jag var färdig på internet så stod jag och stirrade framför mig när det var en kille som pratade med mig. Jag tänkte inte så mycket mer på det för folk ska hälsa på en hela tiden och ibland orkar jag bara inte, men då var det Eddie haha en kille jag har träffat tusen gånger på universitetet. Jag är så dålig på att känna igen folk! Dessutom har jag hört att han är lite intresserad av petite moi, kan ni tänka er! Synd för honom för här har han inget att hämta, han är lite sliskig ganska mycket faktiskt. Men det är ju kul när folk tycker om en. Men det är det ju så många som gör, get in line! haha J
Jag herre gud i morgon bär det av till Arusha, det är inte alls långt från Killemanjaro så det blir nog en dags tur dit också. Men framför allt blir det Rwanda tribunalen vi ska besöka. Vi har bokat tid med en svensk domare så att vi kan snacka lite och ställa frågor. Lina ska ju skriva om folkmordet i Rwanda så det blir ju bra för hennes uppsats! Jag mailade min handledare på malmö högskola idag och presenterade mina nya teorier om hur jag ska skriva min uppsats, vi får se vad han säger. Sist sa han ”det blir nog bra har du tänkt på hur du ska lägga upp dina kapitel” då fick jag lite panik och började skissa men det ordnar sig. Det jag ska skriva här nere kommer att handla om genus och den generella bilden av homosexuella i Tanzania och Afrika söder om Sahara eller östra och södra Afrika blir det ju. Jaja det blir fint det!
Nu ska jag läsa ut en av mina kurs böcker, det är inte så mycket kvar nu. Gött e det!
Jag är så snorig, måtte detta gå över snart! Jag har hört att det är kallt i Arusha, det betyder nog svalare kan jag tänka… kallt har jag svårt att tro att det är.
Ta hand om er, kramar
Queen-Lisa
060326
Hej, för ett par timmar sedan kom jag hem från Arusha. Jag blundade hela vägen på bussen, sov kanske inte hela tiden men jag vilade. I går kväll blev jag nämligen lurad att stanna ute längre än vad jag ville. Vi skulle ta bussen 08.30 i morse från Arusha och därför ville jag ta det lite lugnt och fint kvällen innan. Men saken var den att Matt, amerikanen, kom upp på söndag kvällen efter en helvetes färd på 15 timmar från Dar es Salaam, bussen hade gått sönder en timma utanför Dar och där hade de blivit stående i fem timmar. Vi har ju så himla roligt ihop så jag var ju tvungen att ställa upp lite och fira att han äntligen hade kommit. Vi spelade biljard och drack lite öl men tro det eller ej det blev inte fler än tre, trots allt tjat och gnat om att jag skulle följa med de andra på nattklubb så tackade jag nej och jag och en annan tjej delade taxi tillbaka till vandrarhemmet. De hade i vilket fall lurat i mig att klockan bara var lite över tolv så jag kunde stanna ute lite till, men jag tyckte att det passade utmärkta att gå hem lite över tolv. Men när jag kom hem så sa Lina att klockan hade varit lite över tolv när hon gick hem… i verkligheten var klockan tre och jag skulle upp 06.00. Då fick jag lite panik, men sedan somnade jag ganska fort. Gud va städan man har blivit! Helt skötsam! J jo så det var därför jag blundade hela vägen, nio timmar, från Arusha.
Åh kan ni tänka er att jag har varit så pass nära Kilimanjaro? Men när vi skulle gå upp och klättra lite på det så regnade det så pass mycket att det var farligt att och väldigt jobbigt att ta sig upp och även dit. Ghafoor, en kille vi träffade på Zanzibar skulle ta oss dit och visa oss ett hemligt vattenfall, men det får bli nästa gång. I stället tog han oss med på en ormutställning med tillhörande Masaj utställning och hyddor där man kunde köpa smycken och grejer. Det var rätt kul, guiden på masaj utställningen var skit kul! Haha det märktes tydligt att allt han sa hade han lärt sig innantill och rapade nu bara upp allt han skulle säga i en rasande fart. Ja herre gud vad det gick undan, vi gick nog igenom den utställningen och kom ut lika blanka som vi hade kommit in. Sedan i shoppen efter utställningen hittade jag ett par jätte fula shorts som jag bara var tvungen att ha, men jag var för fet och de hade inga lika dana i större storlek. De var blåa och röda i masaj rutigt mönster med fransar som hängde ner till knäna! Ja ni hör ju!
Vi kom dit på onsdag kväll, på bussen träffade vi en snäll men mesig kille som ordnade så bra att vi fick skjuts från bussen till ett vandrarhem. På morgonen fick vi reda på att det var ett katolskt vandrarhem med nunnor som sprang omkring och spände ögonen i en. Men de var väldigt snälla och lagade god mat dessutom! Den smakade hemma gjord liksom. På kvällen gick vi ut och käkade middag med Chris, han på bussen och hans kompis Victor som körde oss. Det blev väldigt flamsigt och jag och Lina skulle lära dem svenska, ett exempel; där satt den sa flickan när hon neg i gurklandet. Den var inte helt lätt, men otroligt rolig! Ååh va vi garvade! Sedan blev det bara värre och värre ja ni kan säkert tänka er. Haha ja just det ja jag skulle lära dem lite göt(la)borska också, känn på den här då!
- det va’ la’ enna göra gött det dö!
Hahaha va roligt jag hade åt det! J så fjantigt som man bara dör.
Ja dagen efter hade vi bokat tid med en domare på Rwanda tribunalen, han var tydligen i sverige så vi träffade en annan domare som heter Karin Hökborg, hon var trevlig men stressad så det blev ingen utfrågning direkt. Men vi såg henne sitta som en av domarna vid en utfrågning av ett vittne, det var väldigt intressant att se hur det går till. Men så fort det blev intressant så stängde de för allmänheten så då blev det closed session istället, till skydd för vittnet. Ja det var en upplevelse att få vara där!
Dagen efter var det meningen att vi skulle åka och glo på Kilimanjaro, men det gick ju inte som sagt. Istället så hade Lina en sådan tur att i Ghafoors flygplan fans en stol ledig så hon fick flyga med honom och plocka upp passagerare i Serengetti och dessutom flög hon planet en liten stund! Cool! Eller poa! Hon var tydligen jätte rädd hela tiden och hade dirigerat vägen för Ghafoor vart han fick köra och inte, inte genom molnen!
När hon var ute och flög satt jag och researchade till uppsatsen på Rwanda tribunalens bibliotek. Jag hittade mycket bra material, eller rättare sagt Karin hittade materialet. För varje gång hon letade till sig så hittade hon till mig så jag hann inte ens titta i hyllorna för hon kom med så mycket grejer till mig. Jag kopierade massor, man fick bara 30 sidor om dagen men jag gjorde fram och bak sida och 90 sidor säkert. Hade jag varit där i tre dagar hade det varit ok… det var inget problem de ville att jag skulle kopiera så mycket! Bra va?
Tribunalens personal var väldigt hjälpsamma, Lina kommer att få mycket hjälp från dem till sin uppsats (folkmordet i Rwanda ska hon skriva om). Vi fick visitkort hitan och ditan och de sa locka hit mer studenter från Sverige…
Jag är så glad att jag har varit där och lyssnat och kollat och dessutom fått med mig så mycket bra material! Gött mos!
Samma dag som vi var på orm utställningen åkte vi även till en marknad och shoppadeloss en massa kangas, inte trummor utan saronger! Två lika dana för 3500sh, man får två för den ena ska man ha som en kiol och den andra ska man ha som mama Rosa på överkroppen, eller bara bära barn i. Mammorna bär ungarna som i en påse på ryggen i ett tygstycke, det ser så gulligt ut men inte särskilt skönt ut för ungen, de borde få ont i ryggen tänker jag alltid när jag ser det.
Jag tror vår vän Ghafoor blev lite betuttad i Lina, eller jag vet rättare sagt. Bra kille det där faktiskt dessutom äger han fyra flygplan! Det ska jag försöka utnyttja! Haha J
Han har berättat sin livs historia och den är helt häpnadsväckande. Skriver inte han en bok om det så gör jag det. Helt otroligt alltså! Han föddes på Mauritius sedan flyttade familjen till Tanzania, när han var två tog hans mamma honom med sig och lämnade pappan och hans två äldre bröder och en syster. De flyttade till england lite senare när han var typ 14 flyttade de igen till USA. Under hela tiden har han undrat om sin far men mamman vägrar tala om det. så en dag pratar han med sin morbror om pappan och tillslut ger han med sig och talar om vart pappan finns. Då reser Ghafoor till Da es Salaam för att söka upp sin pappa men får reda på att han har pensionerat sig och flyttat tillbaka till Mauritius. Han ringer pappan och pappan svarar och är tyst i flera minuter och sedan gråter han och säger att han har letat och skickat brev och försökt få tag i honom under alla år men Ghafoors mamma har sett till att han inte har gått fram. Pappan går med på att betala för hans flygcertifikat som mamman totalvägrat honom och det är hans stora passion i livet. Han får sitt certifikat och förtäljer mamman om vad han har hållit på med. Sen drar han direkt till sin pappa på Mauritius och stannar där i tre månader för att lära känna sin familj, sedan volontär flyger han plan åt FN med mat sändningar till Sudan. Sedan av en slup hamnade han i Arusha den slumpen ledde till ett flyg jobb och kontakter som i sin tur gav upphov till det bolaget han har i dag. Hans historier slutar liksom aldrig, det är värsta äventyrs romanen! Han berättar så mycket bättre än mig…
Allt som allt Arusha var väldigt trevligt, men mycket mzungus! Det kändes liksom inte att vi var en minoritet som det gör i Dar.
Luften var mycket klarare och skönare på ett sätt men det var kallt. Vi frös när det var 25 grader, här nere har vi oftast 37 och hög luft fuktighet. Det gjorde nästan ont att andas för att luften var så torr och kall, det låter konstigt men det kändes som när man kommer in i ett luftkonditionerat rum ungefär… jag är inte så glad för det. Men det är skönt när man ska sova och det är faktiskt skönt att inte svettas hela tiden. Men ännu skönare var det att komma hem igen och kunna andas och ta det lugnt. Va på rummet och inte umgås och va trevlig, det var vad jag behövde idag! Skönt att vara själv ibland! I morgon är det skola som vanligt, det ska bli kul! Ny föreläsare denna veckan, Dr Kamenga har portionerat ut denna biten av kursen på någon annan.
Nu ska jag borsta tänderna!
Puss och Kram, Queen-Lisa
Idag ser jag ut som en urblekt monchichi, mitt hår börjar bli för långt och så blont sen! Aah jag måste åka till Mayfair placa och klippa mig, jag har hört att det jobbar två bögar där, som är tillsammans dessutom! Då kan jag göra två flugor på smällen samtidigt, lite research och lite klippning. Det blir fint det!
Så är det kväll igen, tiden bara flyger fram här i Afrika!
Jag började morgonen något knackigt, kände mig rysligt liten och orkeslös. Jag trotsade detta med att gå och handla elva liter vatten och ett gäng bananer och givetvis avokado och mango kunde jag heller inte låta bli. Allt som allt gick det på 5000 shilling och ja just det en cocacola också! 30 spänn lite drygt. Den ena fem liters dunken tog jag hälften av till att duscha med, man vill ju vara fräääsch! Crääm fräääch, då rå!
Efter duschen gick jag och Lina och käkade lunch på restaurangen Hill Park, det var ganska gott samma tomatsås som alltid och samma sega köttbitar, typ get! Jag skojar inte! Det är get! Nej men såsen är faktiskt god dom tusan, jag fick den i kväll till min fisk också! J det går till allt… med sedan efter lunchen kände jag mig lite bättre. Vi gick förbi Daruso, en annan restaurang, där det finns en liten affär, och handlade toa papper. Jag har snötit upp de åtta rullarna som vi handla här om dagen.
När vi kom hem så såg vi att afrikanerna tvättade nere på gården så vi skyndande oss ner och fyllde våra spannar och tvättade vi med, gött e det! Men vad jobbigt det är och tids krävande. Vi gnuggade och sköljde om vart annat, pust och stöön! När vi var färdiga hängde vi upp allt på balkongen. Precis när vi var färdiga och hade druckit en kopp kaffe (iskaffe kan man göra på kallt vatten med vanligt näskaffe, jag trodde inte att kaffet löste upp sig men det går fin fint suketten löser också upp sig! Bra va?) då ringde pappa och jag blev så glaaad, jag har lagt in en bild på min mobil så när ”RigFar” ringer så kommer bilden på honom upp! Och då blir jag så glad så glad. Jag fick prata med RigMor också, de verkade må bra och hade tagit en söndags promenad i snön… det är så svårt att tänka sig snö när det är 37 grader varmt jämt. Ja det var skönt att prata med dem och höra deras röster. Sedan när jag var på väg ner till Udasa för att äta middag så fick jag sms av min goda faster, fan va kul! Jag älskar mobiltelefoner det är en vansinnigt bra uppfinning! Nästan bättre än ”kepsen björnlock” men bara nästan J
Jag har gjort en god insats idag kan jag tala om. Vi har ju inte haft vatten på ett tag nu och toaletterna är inte särskilt trevliga koleran är nog inte långt borta känns det som. Så vad gjorde fröken (bibi) Fränding om inte kila ned för alla trapporna och med sig hade hon den stora spannen som tar 20 liter, fyllde den och släpade in i hissen och for upp till femte våningen och bar upp de 20 litrarna för den sista trappan (hissen går inte riktigt ända upp… J haha på riktigt) för att sedan hälla ner allt i den ena kolera toan. Sedan sprang ja gned igen och gjorde om proceduren men hällde ner allt vatten i den andra kolera toaletten. Va inte det bra så säg, dessutom e jag sjuk! Det hade varit trevligt om någon annan kom på den idén någon gång ibland på det här vånings planet… ÄCKLIGT ÄR DET!! eeeuuuhhhh!
Åh jag har fått läst lite idag också, kan ni tro?! Det var i morse på balkongen, gårdagens tidning och ett kapitel ur en bok som jag har tagit med mig hemifrån som heter Folkrätt. Det var ju duktigt får jag säga, eller hur?
Ja jag läser en hel del faktiskt, jag har ju ingen tv att försvinna in i så jag läser på kvällarna när Lina är ute och springer… J haha vad fånigt det lät! Jag brukar vara hemma efter middagen vid halv nio, nio, något sånt. Då brukar jag skriva lite dagbok, ca en sida på datorn single spaced och när jag har gjort det läser jag tills jag blir trött. I går läste jag i folkrättsboken men idag blir det nog något som vi har kopierat av Dr Kamenga, offentliga tal och utsagor från Nyerere regimen i Tanzania på 60-talet när Tanzania blev självständigt. Det är väldigt intressant att se hur debatten gick/lät i Afrika på den tiden. Jo då, så, så är det serrö! Jag orkar inte umgås med folk på kvällarna man gör det hela tiden så jag laddar om batterierna och är för mig själv. Det är skit skönt! Dessutom basjar jag fortfarande grönt sedan i fredags, St Patricks gröna dag. Då blev det en ordentlig urladdning av batterierna, det var roligt!
Den kommande veckan ska jag och Lina åka till Arusha och besöka Rwanda tribunalen som ligger där. Vi ska möta upp Karin och Frida där också. Vi har inga föreläsningar i veckan som kommer för vi var före i schemat med Dr Kamenga och i den andra klassen så börjar modulen med mänskliga rättigheter, och det kan vi ju nu så vi hoppar över den denhär veckan. Inte i morgon för då är vi ju här fortfarande men de andra när vi är borta. Man får passa på och resa när man är här. Jag ska skicka mail till Chris också en kille som har arbetat på svenska ambassaden i Rwanda, han ska komma tillbaka till Rwanda nu i mars och han har sagt att vi kan bo hos honom när vi åker dit. Det verkar vara ganska många som vill hänga på dit så det ser jag verkligen fram emot. Jag har dessutom hört att FN flyger dit med nästan tomma plan från Arusha varje dag så man skulle nog kunna följa med dem om man har en bra anledning och det har ju vi! Men det blir en annan gång, nästa tripp till Arosha får det bli.
Nej om man skulle ta och inställa sig i horisontalläge. Ja det får bli så, en snytning och sedan bingen, ååh va skönt!
Queen-Lisa önskar god natt eller usiku mwema, som vi säger här nere!
060321
Här sitter jag och lyssnar på David Grå, som vanligt på kvällsakvisten! Han e fin han!
Lina är ute och ränner i vanlig ordning, och jag orkar inte umgås.
Igår hade vi vår första lektion i modulen mänskliga rättigheter på kursen public international law. Min första tanke var att hon såg ut som en grävling! Och samtidigt som jag tänker det säger jag det engelska ordet rätt ut i klassen och ganska högt; badger! Aaah men nu när jag tänker efter var hon nog mer lik en mullvad; mole! J ja man är begåvad med en rejäl stämma, det vill jag lova. Hon hade en sjal om hela sig och jätte stora glasögon, kan likna en uggla också… vad är det hon heter i ”Fablernas värld”…vad gjorde vi mer igår… jo vi skulle åka och bada nej det var i lördags… men herre gud vad gjorde vi igår?? Nej jag kommer verkligen inte ihåg.. jo nu kommer jag ihåg vi handlade! Åååh herre jävlar vad jag handlade! Vi åkte till shoppers plaza och handlade knäckebröd! Det e gott det! soppor och nudlar och allt möjligt som man kan tillaga med en vattenkokare.
Idag har vi inte haft några föreläsningar så jag och Lina har varit på Ubungu och köpt buss biljett till Arusha, den går klockan nio i morgon bitti och är framme vid 18.00, det ska bli skoj! Sedan tog vi daladalan till mwenge och bytte för att åka till en indisk restaurang och käka lunch, det var gott räkor i kokosnötsås, men herre gud va mycket kardemumma det var i, helt vansinnigt! Efter lunchen promenerade vi till millennium towers för att besöka internet kafet där. När jag satte mig ned och skulle öppna upp disketten som jag hade med mig (jag skriver ju på min laptop på rummet och tar med mig disketten och laddar upp på bloggen) så gick det givetvis inte. Och jag hade skrivit värsta långa brevet till Maria kvällen innan som jag skulle skicka. De sa att min diskett var sönder men den fungerar ju här. Nu när jag kollade om den fungerade så passade jag på och kolla i fall min andra diskett som jag trodde hade gått sönder funka och ja båda fungerar hur bra som hälst! Jag blir tokig! Jag har en teori om att disketterna kanske blir fuktiga och att de inte funkar på grund av det, Lina trodde inte på den teorin. Men jag känner själv att det är en teori som tillfredställer mig, så jag ska vid hålla den.
Idag när jag var färdig på internet så stod jag och stirrade framför mig när det var en kille som pratade med mig. Jag tänkte inte så mycket mer på det för folk ska hälsa på en hela tiden och ibland orkar jag bara inte, men då var det Eddie haha en kille jag har träffat tusen gånger på universitetet. Jag är så dålig på att känna igen folk! Dessutom har jag hört att han är lite intresserad av petite moi, kan ni tänka er! Synd för honom för här har han inget att hämta, han är lite sliskig ganska mycket faktiskt. Men det är ju kul när folk tycker om en. Men det är det ju så många som gör, get in line! haha J
Jag herre gud i morgon bär det av till Arusha, det är inte alls långt från Killemanjaro så det blir nog en dags tur dit också. Men framför allt blir det Rwanda tribunalen vi ska besöka. Vi har bokat tid med en svensk domare så att vi kan snacka lite och ställa frågor. Lina ska ju skriva om folkmordet i Rwanda så det blir ju bra för hennes uppsats! Jag mailade min handledare på malmö högskola idag och presenterade mina nya teorier om hur jag ska skriva min uppsats, vi får se vad han säger. Sist sa han ”det blir nog bra har du tänkt på hur du ska lägga upp dina kapitel” då fick jag lite panik och började skissa men det ordnar sig. Det jag ska skriva här nere kommer att handla om genus och den generella bilden av homosexuella i Tanzania och Afrika söder om Sahara eller östra och södra Afrika blir det ju. Jaja det blir fint det!
Nu ska jag läsa ut en av mina kurs böcker, det är inte så mycket kvar nu. Gött e det!
Jag är så snorig, måtte detta gå över snart! Jag har hört att det är kallt i Arusha, det betyder nog svalare kan jag tänka… kallt har jag svårt att tro att det är.
Ta hand om er, kramar
Queen-Lisa
060326
Hej, för ett par timmar sedan kom jag hem från Arusha. Jag blundade hela vägen på bussen, sov kanske inte hela tiden men jag vilade. I går kväll blev jag nämligen lurad att stanna ute längre än vad jag ville. Vi skulle ta bussen 08.30 i morse från Arusha och därför ville jag ta det lite lugnt och fint kvällen innan. Men saken var den att Matt, amerikanen, kom upp på söndag kvällen efter en helvetes färd på 15 timmar från Dar es Salaam, bussen hade gått sönder en timma utanför Dar och där hade de blivit stående i fem timmar. Vi har ju så himla roligt ihop så jag var ju tvungen att ställa upp lite och fira att han äntligen hade kommit. Vi spelade biljard och drack lite öl men tro det eller ej det blev inte fler än tre, trots allt tjat och gnat om att jag skulle följa med de andra på nattklubb så tackade jag nej och jag och en annan tjej delade taxi tillbaka till vandrarhemmet. De hade i vilket fall lurat i mig att klockan bara var lite över tolv så jag kunde stanna ute lite till, men jag tyckte att det passade utmärkta att gå hem lite över tolv. Men när jag kom hem så sa Lina att klockan hade varit lite över tolv när hon gick hem… i verkligheten var klockan tre och jag skulle upp 06.00. Då fick jag lite panik, men sedan somnade jag ganska fort. Gud va städan man har blivit! Helt skötsam! J jo så det var därför jag blundade hela vägen, nio timmar, från Arusha.
Åh kan ni tänka er att jag har varit så pass nära Kilimanjaro? Men när vi skulle gå upp och klättra lite på det så regnade det så pass mycket att det var farligt att och väldigt jobbigt att ta sig upp och även dit. Ghafoor, en kille vi träffade på Zanzibar skulle ta oss dit och visa oss ett hemligt vattenfall, men det får bli nästa gång. I stället tog han oss med på en ormutställning med tillhörande Masaj utställning och hyddor där man kunde köpa smycken och grejer. Det var rätt kul, guiden på masaj utställningen var skit kul! Haha det märktes tydligt att allt han sa hade han lärt sig innantill och rapade nu bara upp allt han skulle säga i en rasande fart. Ja herre gud vad det gick undan, vi gick nog igenom den utställningen och kom ut lika blanka som vi hade kommit in. Sedan i shoppen efter utställningen hittade jag ett par jätte fula shorts som jag bara var tvungen att ha, men jag var för fet och de hade inga lika dana i större storlek. De var blåa och röda i masaj rutigt mönster med fransar som hängde ner till knäna! Ja ni hör ju!
Vi kom dit på onsdag kväll, på bussen träffade vi en snäll men mesig kille som ordnade så bra att vi fick skjuts från bussen till ett vandrarhem. På morgonen fick vi reda på att det var ett katolskt vandrarhem med nunnor som sprang omkring och spände ögonen i en. Men de var väldigt snälla och lagade god mat dessutom! Den smakade hemma gjord liksom. På kvällen gick vi ut och käkade middag med Chris, han på bussen och hans kompis Victor som körde oss. Det blev väldigt flamsigt och jag och Lina skulle lära dem svenska, ett exempel; där satt den sa flickan när hon neg i gurklandet. Den var inte helt lätt, men otroligt rolig! Ååh va vi garvade! Sedan blev det bara värre och värre ja ni kan säkert tänka er. Haha ja just det ja jag skulle lära dem lite göt(la)borska också, känn på den här då!
- det va’ la’ enna göra gött det dö!
Hahaha va roligt jag hade åt det! J så fjantigt som man bara dör.
Ja dagen efter hade vi bokat tid med en domare på Rwanda tribunalen, han var tydligen i sverige så vi träffade en annan domare som heter Karin Hökborg, hon var trevlig men stressad så det blev ingen utfrågning direkt. Men vi såg henne sitta som en av domarna vid en utfrågning av ett vittne, det var väldigt intressant att se hur det går till. Men så fort det blev intressant så stängde de för allmänheten så då blev det closed session istället, till skydd för vittnet. Ja det var en upplevelse att få vara där!
Dagen efter var det meningen att vi skulle åka och glo på Kilimanjaro, men det gick ju inte som sagt. Istället så hade Lina en sådan tur att i Ghafoors flygplan fans en stol ledig så hon fick flyga med honom och plocka upp passagerare i Serengetti och dessutom flög hon planet en liten stund! Cool! Eller poa! Hon var tydligen jätte rädd hela tiden och hade dirigerat vägen för Ghafoor vart han fick köra och inte, inte genom molnen!
När hon var ute och flög satt jag och researchade till uppsatsen på Rwanda tribunalens bibliotek. Jag hittade mycket bra material, eller rättare sagt Karin hittade materialet. För varje gång hon letade till sig så hittade hon till mig så jag hann inte ens titta i hyllorna för hon kom med så mycket grejer till mig. Jag kopierade massor, man fick bara 30 sidor om dagen men jag gjorde fram och bak sida och 90 sidor säkert. Hade jag varit där i tre dagar hade det varit ok… det var inget problem de ville att jag skulle kopiera så mycket! Bra va?
Tribunalens personal var väldigt hjälpsamma, Lina kommer att få mycket hjälp från dem till sin uppsats (folkmordet i Rwanda ska hon skriva om). Vi fick visitkort hitan och ditan och de sa locka hit mer studenter från Sverige…
Jag är så glad att jag har varit där och lyssnat och kollat och dessutom fått med mig så mycket bra material! Gött mos!
Samma dag som vi var på orm utställningen åkte vi även till en marknad och shoppadeloss en massa kangas, inte trummor utan saronger! Två lika dana för 3500sh, man får två för den ena ska man ha som en kiol och den andra ska man ha som mama Rosa på överkroppen, eller bara bära barn i. Mammorna bär ungarna som i en påse på ryggen i ett tygstycke, det ser så gulligt ut men inte särskilt skönt ut för ungen, de borde få ont i ryggen tänker jag alltid när jag ser det.
Jag tror vår vän Ghafoor blev lite betuttad i Lina, eller jag vet rättare sagt. Bra kille det där faktiskt dessutom äger han fyra flygplan! Det ska jag försöka utnyttja! Haha J
Han har berättat sin livs historia och den är helt häpnadsväckande. Skriver inte han en bok om det så gör jag det. Helt otroligt alltså! Han föddes på Mauritius sedan flyttade familjen till Tanzania, när han var två tog hans mamma honom med sig och lämnade pappan och hans två äldre bröder och en syster. De flyttade till england lite senare när han var typ 14 flyttade de igen till USA. Under hela tiden har han undrat om sin far men mamman vägrar tala om det. så en dag pratar han med sin morbror om pappan och tillslut ger han med sig och talar om vart pappan finns. Då reser Ghafoor till Da es Salaam för att söka upp sin pappa men får reda på att han har pensionerat sig och flyttat tillbaka till Mauritius. Han ringer pappan och pappan svarar och är tyst i flera minuter och sedan gråter han och säger att han har letat och skickat brev och försökt få tag i honom under alla år men Ghafoors mamma har sett till att han inte har gått fram. Pappan går med på att betala för hans flygcertifikat som mamman totalvägrat honom och det är hans stora passion i livet. Han får sitt certifikat och förtäljer mamman om vad han har hållit på med. Sen drar han direkt till sin pappa på Mauritius och stannar där i tre månader för att lära känna sin familj, sedan volontär flyger han plan åt FN med mat sändningar till Sudan. Sedan av en slup hamnade han i Arusha den slumpen ledde till ett flyg jobb och kontakter som i sin tur gav upphov till det bolaget han har i dag. Hans historier slutar liksom aldrig, det är värsta äventyrs romanen! Han berättar så mycket bättre än mig…
Allt som allt Arusha var väldigt trevligt, men mycket mzungus! Det kändes liksom inte att vi var en minoritet som det gör i Dar.
Luften var mycket klarare och skönare på ett sätt men det var kallt. Vi frös när det var 25 grader, här nere har vi oftast 37 och hög luft fuktighet. Det gjorde nästan ont att andas för att luften var så torr och kall, det låter konstigt men det kändes som när man kommer in i ett luftkonditionerat rum ungefär… jag är inte så glad för det. Men det är skönt när man ska sova och det är faktiskt skönt att inte svettas hela tiden. Men ännu skönare var det att komma hem igen och kunna andas och ta det lugnt. Va på rummet och inte umgås och va trevlig, det var vad jag behövde idag! Skönt att vara själv ibland! I morgon är det skola som vanligt, det ska bli kul! Ny föreläsare denna veckan, Dr Kamenga har portionerat ut denna biten av kursen på någon annan.
Nu ska jag borsta tänderna!
Puss och Kram, Queen-Lisa
060327
Poa kishizi kama ndizi!
Det betyder typ coola bananer haha J
Jag har varit så duktig idag så ni kommer inte att tro mig. I morse när jag vaknade var jag tvungen att gå på toa, så jag tog med mig mitt pick och pack och lunkade dit. Pick och pack består av ett stycket vattenflaska, tvål och toapapper, allt som krävs för ett besök på holken. Men när jag skulle tvätta händerna så av ren vana så skruvade jag som vanligt på vattenkranen och blev givetvis förvånad när det kom vatten ur den. Så jag rusade tillbaka till rummet för att hämta min handduk, man får ju passa på att duscha om det finns vatten! Men när jag kom tillbaka igen så hade det försvunnit…typiskt tänkte jag och gick för att hämta spannen med vatten som hade stått sedan i tisdags och i dag är det måndag. Sådär fräääscht kändes det men jag blev nog inte skitigare i alla fall, får vi hoppas. Det var i vilket fall inte lönt att gå och lägga sig igen.
Till frukost delade jag och Lina en avokado och knaprade även knäckebröd dessutom fick vi ned var sin kopp te. Det var fint det!
Sedan gick jag i väg till en föreläsning, det var den kursen med mullvaden (PIL). Nej just det, det var en grej till där emellan. Mina kläder såg förskräckliga ut efter Arush, alla de stora jobbiga kläderna, som jeans, jeanskjol och sånt. Så har jag hört att personalen som städar huset här (inte våra rum det gör vi själva, de städar alla gemensamma utrymmen) blir glada om de får tvätta våra kläder och det poppade upp i mitt huvud i morse när jag hörde städerskan. Aaaha! Sedan skulle jag bara komma mig för att fråga, det känns lite jobbigt att fråga sånt tycker jag,
-e du käck och tvättar mina kläder!
Så sa jag inte, men fy vad dum jag kände mig. Men jag frågade i vilket fall och hon sa ja och ville ha pengarna i förskott. Ok tänkte jag! hon skulle ha 200 shilling för jeans och handdukar, sådana stora grejer och 100 för t-shirts. Det är ju ingenting, hon fick 5000sh för att tvätta ett par jeans, en kjol, två handdukar och fem tishar. Hon skulle ha haft 1300, så hon blev skit glad! Vilket var skönt för mitt dåliga samvete, hon blev glad för extra pengar och jag blev glad för att jag slapp stå och gnugga en halv dag. Sedan gick jag till föreläsningen med mullvaden. När jag kom tillbaka igen sa Lina att min goda mor hade ringt och varit orolig, jag förstod inte riktig varför men med min mamma är det så förstår ni att hon vet nämligen precis hur det är och hur saker går till där jag befinner mig framförallt vet hon det bättre än vad jag vet. Så det är ju inte så konstigt att hon är orolig, det är inte lätt att veta så mycket och inte kunna förmedla det vidare till mig som är helt aningslös. J
Nu tar vi det här en gång för alla, inte bara för dig min fina mamma utan även för andra mänskor som också förstår och vet hur saker och ting ligger till runt om i världen och som kanske också oroar sig.
SLUTA! Jag är 28 år, jag är inte aningslös och godtrogen, mest skeptisk faktiskt! J och jag hittar inte på idiot grejer. Så ta det lugnt! Ta ett toy!
Afrika är inte bara svält, krig och katastrof! Det är mest fantastiskt och fyllt med underbara snälla trevliga människor som vill ha ens pengar men inte nödvändigtvis stjäla dem från dig. Då sätter vi punkt för det ämnet, men jag är säker på att vi kommer att återkomma till senare.
När jag kom tillbaka till rummet så satt Lina och Nina och drack te, jag hade handlat med mig samosa hem så jag käkade dem till lunch. Sedan drog de i väg och jag pluggade lite. Det var mycket intressant, det handlade om OAU- afrikanska unionen hur den är uppbyggd och dess organ och sånt. Klockan två var det dags för nästa föreläsning. Tro det eller ej men det var mullvaden igen, fast i den andra kursen. Hon har hoppat in och täckt upp för Dr Kamenga. Jag frågade henne lite grejer om min uppsats och då sa hon att när hon gick och läste så hade hon en kursare som skrev sin master i samma ämne som mitt och att hon skulle fixa den till mig, Bra va?!
Jag var hemma igen vid 14.30 för vi hade bara lite info om vad delmomentet skulle handla om. Jag hade inte varit hemma i mer än ett par minuter när det knackade på dörren, det var min tvätt som kom ren tillbaka! Åååh va glad jag blev! Så ren hade jag aldrig kunnat få den själv. När jag hade kramat ur den ordentligt, så att kläderna slutade droppa satte jag mig ned vid datorn och började så smått skriva på uppsatsen. Styfte, metod, terminologi och avgränsning satt jag pillade med, det var rätt bra att få ned skrivet, det klarnade lite i huvudet också. Jag har räknat ut att om jag skriver tre sidor i veckan så har jag 20 sidor i slutet på maj när det ska vara inne för att jag ska få mina poäng. Sedan kom Lina hem igen, hon hade varit och mailat en jurist som vi träffade på tribunalen i Arusha. Han ska hjälpa henne med att svara på lite frågor och lite allt möjligt, mycket hjälpsam karl.
Själv har jag bestämt mig för att göra en intervju, bara för att få förståelsen för hur det är att leva i Tanzania som homosexuell. Det kan bli lite lurigt att hitta någon som vill prata men jag tror att jag skall kunna lura till mig en intervju av en av bögarna som jobbar där jag tänker åka och klippa mig. Man får inte vara dum för då blir man religiös!
Sedan läste jag lite till men jag hann inte så långt för Nina kom och ville ha med mig till Hill park. Jag var inte så hungrig men jag kände att jag ville komma ut en sväng, bort från rummet lite. Vi tog en kaffe och snackade med några killar som vi känner lite. En av dem sa att universitetet kommer att ordna en resa vid påsk till en national park som ligger tre timmar här ifrån, lite utanför en stad som heter Mgorogoro eller nåt sånt. Det skulle kosta 35.000sh och då var inträde till parken inräknat och även boende. Hoppas det inte är tält man sover i för jag har hört läskiga saker om djur som kommer in i lägret på natten och sånt.
Jag har köpt nytt batteri till min kamera också, men det visade sig att det inte var batteriet det var fel på utan snarare min förmåga att sätta i filmrullen! Jag hoppas att det fortfarande går att ta bilder med rullen som sitter i. Men det tror jag för det var bara det där första som inte hade kommit in i valsen ordentligt.
Nu när jag skulle gå och göra det stora på toaletten, så gick det att spola. Så jag rusade i väg efter handduk igen och fick mig en kvälls dusch, det var inte illa. Dessutom passade jag på att tvätta mina underkläder. Gött e det!
Nej nu är det säng dags igen!
Köss och god natt!
Queen-Lisa
Poa kishizi kama ndizi!
Det betyder typ coola bananer haha J
Jag har varit så duktig idag så ni kommer inte att tro mig. I morse när jag vaknade var jag tvungen att gå på toa, så jag tog med mig mitt pick och pack och lunkade dit. Pick och pack består av ett stycket vattenflaska, tvål och toapapper, allt som krävs för ett besök på holken. Men när jag skulle tvätta händerna så av ren vana så skruvade jag som vanligt på vattenkranen och blev givetvis förvånad när det kom vatten ur den. Så jag rusade tillbaka till rummet för att hämta min handduk, man får ju passa på att duscha om det finns vatten! Men när jag kom tillbaka igen så hade det försvunnit…typiskt tänkte jag och gick för att hämta spannen med vatten som hade stått sedan i tisdags och i dag är det måndag. Sådär fräääscht kändes det men jag blev nog inte skitigare i alla fall, får vi hoppas. Det var i vilket fall inte lönt att gå och lägga sig igen.
Till frukost delade jag och Lina en avokado och knaprade även knäckebröd dessutom fick vi ned var sin kopp te. Det var fint det!
Sedan gick jag i väg till en föreläsning, det var den kursen med mullvaden (PIL). Nej just det, det var en grej till där emellan. Mina kläder såg förskräckliga ut efter Arush, alla de stora jobbiga kläderna, som jeans, jeanskjol och sånt. Så har jag hört att personalen som städar huset här (inte våra rum det gör vi själva, de städar alla gemensamma utrymmen) blir glada om de får tvätta våra kläder och det poppade upp i mitt huvud i morse när jag hörde städerskan. Aaaha! Sedan skulle jag bara komma mig för att fråga, det känns lite jobbigt att fråga sånt tycker jag,
-e du käck och tvättar mina kläder!
Så sa jag inte, men fy vad dum jag kände mig. Men jag frågade i vilket fall och hon sa ja och ville ha pengarna i förskott. Ok tänkte jag! hon skulle ha 200 shilling för jeans och handdukar, sådana stora grejer och 100 för t-shirts. Det är ju ingenting, hon fick 5000sh för att tvätta ett par jeans, en kjol, två handdukar och fem tishar. Hon skulle ha haft 1300, så hon blev skit glad! Vilket var skönt för mitt dåliga samvete, hon blev glad för extra pengar och jag blev glad för att jag slapp stå och gnugga en halv dag. Sedan gick jag till föreläsningen med mullvaden. När jag kom tillbaka igen sa Lina att min goda mor hade ringt och varit orolig, jag förstod inte riktig varför men med min mamma är det så förstår ni att hon vet nämligen precis hur det är och hur saker går till där jag befinner mig framförallt vet hon det bättre än vad jag vet. Så det är ju inte så konstigt att hon är orolig, det är inte lätt att veta så mycket och inte kunna förmedla det vidare till mig som är helt aningslös. J
Nu tar vi det här en gång för alla, inte bara för dig min fina mamma utan även för andra mänskor som också förstår och vet hur saker och ting ligger till runt om i världen och som kanske också oroar sig.
SLUTA! Jag är 28 år, jag är inte aningslös och godtrogen, mest skeptisk faktiskt! J och jag hittar inte på idiot grejer. Så ta det lugnt! Ta ett toy!
Afrika är inte bara svält, krig och katastrof! Det är mest fantastiskt och fyllt med underbara snälla trevliga människor som vill ha ens pengar men inte nödvändigtvis stjäla dem från dig. Då sätter vi punkt för det ämnet, men jag är säker på att vi kommer att återkomma till senare.
När jag kom tillbaka till rummet så satt Lina och Nina och drack te, jag hade handlat med mig samosa hem så jag käkade dem till lunch. Sedan drog de i väg och jag pluggade lite. Det var mycket intressant, det handlade om OAU- afrikanska unionen hur den är uppbyggd och dess organ och sånt. Klockan två var det dags för nästa föreläsning. Tro det eller ej men det var mullvaden igen, fast i den andra kursen. Hon har hoppat in och täckt upp för Dr Kamenga. Jag frågade henne lite grejer om min uppsats och då sa hon att när hon gick och läste så hade hon en kursare som skrev sin master i samma ämne som mitt och att hon skulle fixa den till mig, Bra va?!
Jag var hemma igen vid 14.30 för vi hade bara lite info om vad delmomentet skulle handla om. Jag hade inte varit hemma i mer än ett par minuter när det knackade på dörren, det var min tvätt som kom ren tillbaka! Åååh va glad jag blev! Så ren hade jag aldrig kunnat få den själv. När jag hade kramat ur den ordentligt, så att kläderna slutade droppa satte jag mig ned vid datorn och började så smått skriva på uppsatsen. Styfte, metod, terminologi och avgränsning satt jag pillade med, det var rätt bra att få ned skrivet, det klarnade lite i huvudet också. Jag har räknat ut att om jag skriver tre sidor i veckan så har jag 20 sidor i slutet på maj när det ska vara inne för att jag ska få mina poäng. Sedan kom Lina hem igen, hon hade varit och mailat en jurist som vi träffade på tribunalen i Arusha. Han ska hjälpa henne med att svara på lite frågor och lite allt möjligt, mycket hjälpsam karl.
Själv har jag bestämt mig för att göra en intervju, bara för att få förståelsen för hur det är att leva i Tanzania som homosexuell. Det kan bli lite lurigt att hitta någon som vill prata men jag tror att jag skall kunna lura till mig en intervju av en av bögarna som jobbar där jag tänker åka och klippa mig. Man får inte vara dum för då blir man religiös!
Sedan läste jag lite till men jag hann inte så långt för Nina kom och ville ha med mig till Hill park. Jag var inte så hungrig men jag kände att jag ville komma ut en sväng, bort från rummet lite. Vi tog en kaffe och snackade med några killar som vi känner lite. En av dem sa att universitetet kommer att ordna en resa vid påsk till en national park som ligger tre timmar här ifrån, lite utanför en stad som heter Mgorogoro eller nåt sånt. Det skulle kosta 35.000sh och då var inträde till parken inräknat och även boende. Hoppas det inte är tält man sover i för jag har hört läskiga saker om djur som kommer in i lägret på natten och sånt.
Jag har köpt nytt batteri till min kamera också, men det visade sig att det inte var batteriet det var fel på utan snarare min förmåga att sätta i filmrullen! Jag hoppas att det fortfarande går att ta bilder med rullen som sitter i. Men det tror jag för det var bara det där första som inte hade kommit in i valsen ordentligt.
Nu när jag skulle gå och göra det stora på toaletten, så gick det att spola. Så jag rusade i väg efter handduk igen och fick mig en kvälls dusch, det var inte illa. Dessutom passade jag på att tvätta mina underkläder. Gött e det!
Nej nu är det säng dags igen!
Köss och god natt!
Queen-Lisa
posted by Fränding @ 5:29 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home